Sporrar och spö
Ett ämne som det talas mycket om. för och emot. vad är rätt och vad är fel?
Emelie tycker:
Förr red jag alltid med spö, om jag så red ut i skogen eller på banan. Någon hade sagt det till mig att OM man hamnar i en situation där man måste mana på hästen så är spö nödvändigt. Jag har aldrig hamnat i en sån situation där jag behövt piska hästen så. Nu för tiden rider jag med spö ibland, mest egentligen av gammal vana , eller ovana om man så vill kalla det. Jag använder det nästan aldrig. Men ser inget fel i att ha spö om det används på rätt sätt såklart! En häst ska först och främst vara uppmärksam och lydig för skänkeln, aldrig spöt i första hand. Lyssnar den inte på skänkeln kan man peta med spöt, men målet är ju ändå att klara sig utan det.
Emelie tycker:
Förr red jag alltid med spö, om jag så red ut i skogen eller på banan. Någon hade sagt det till mig att OM man hamnar i en situation där man måste mana på hästen så är spö nödvändigt. Jag har aldrig hamnat i en sån situation där jag behövt piska hästen så. Nu för tiden rider jag med spö ibland, mest egentligen av gammal vana , eller ovana om man så vill kalla det. Jag använder det nästan aldrig. Men ser inget fel i att ha spö om det används på rätt sätt såklart! En häst ska först och främst vara uppmärksam och lydig för skänkeln, aldrig spöt i första hand. Lyssnar den inte på skänkeln kan man peta med spöt, men målet är ju ändå att klara sig utan det.
Sporrar rider jag med oftare än spö. När jag tränar rider jag med sporrar och ibland när jag rider ut, för att han ska acceptera det. Men samma sak här gäller tycker jag, att sporren ska inte köras in i sidorna på hästen utan driv med säte & vad. Endast rutinerade ryttare som har koll på sin skänkel och skänkelläge bör rida med sporrar. Används dom på rätt sätt så hjälper det till att förfina hjälperna. Jag anser att en duktig ryttare ska kunna rida med sporrar!
Bestraffning - tillrättavisning
Jag tycker att man aldrig ska bestraffa sin häst. Ofta, eller så gott som alltid är det pga vi som hanterar hästarna som gör att det blir som det blir. Bestraffning är inte okej, då är det brister i utbildning, uppfostran eller liknande. Tilllrätta visa sin häst kan man göra, det gör jag om det är nödvändigt. Dock måste det göras i exakt rätt tillfälle! Vilket inte alltid kan vara lätt. Men fundera över vad det är som gör att man måste tillrättavisa hästen och ta itu med problemet från grunden.
Malin tycker:
I mina ögon så är det inget fel att ha det, om man använder det på rätt sätt. Jag rider med sporrar när jag rider dressyr eller hoppar, sällan när jag rider ut.
Det är för att komma åt hästen lättare och med mindre rörelser. Kort och gott.
Jag vill gärna ha det när jag tränar eller tävlar just för att komma åt enkelt och kunna styra hästen så lätt som möjligt.
Spöt använder jag väldigt sällan. Men även där är det en hjälp för att visa hästen vad man vill. en förlängd arm.
På hoppträning och tävling använder jag det. och jag har använt spöt en enda gång på tävling när vi skulle hoppa mur, en enkel klapp på bogen och mycket beröm efter. Han hade hoppat ändå men det var mest förebyggande syfte.
En annan fråga är även skillnaden på bestraffning och tillrättavisning.
Jag tycker det är självklart att man måste få tillrättavisa hästen, men aldrig spöa den för man är arg på att den tex rev ett hinder! Det är något man måste lära sig skillnaden på.
Ridning ska vara kul, glöm inte det. :)
Vi tycker till om.. E-ponny?!
Det finns en del som tycker att det borde införas en egen kategori för dom "små" hästarna. Då pratar vi om hästar på en mankhöjd runt 150cm ungefär. Eftersom att dom är mindre så anser folk att avstånden inte stämmer osv. Ni kanske har hört talas om detta att införa "e-ponny"...
Vad tycker då vi om detta??
Emelie tycker:
Jag kan börja med att säja att jag inte tycker att det ska införas någon e-ponny i tävlingssystemet. Jag får mycket funderingar kring detta hur dom som är positiva till detta menar att det ska gå tillväga, okej avstånden på relaterade avstånd skulle behöva vara kortare, och höjden då ska den vara densamma? jag har hört en del disskusioner om att dom små hästarna inte kan hoppa lika högt som dom stora hästarna.. "Dom små hästarna har ju ingen chans"
Hur i hela världen skulle det gå till om man skulle sätta in en egen klass för dom små hästarna? Och ska inte då dom stoora hästarna på över 1,80cm också ha en egen klass eftersom att avståndet för dom kan bli kort??
Eller om jag har en "mittimellanhäst" med kort eller lång galopp får man då klassificera in sig i dom andra kategorierna? Eller tänk om jag har en häst på 149 cm i manken men en jättegalopp.. ska jag då tvingas rida med e-ponny iaf ?
Nej jag tycker inte att det ska införas i systemet. Visst kan jag förstå en häst med kort galopp att den får det kämpigt.. Men alla har vi våra problem och svårigheter. Och små hästar kan dom också, det har bevisats många gånger!
Malin tycker:
Jag är inte för den idén. Nejtack. Klart dom mindre hästarna också kan hoppa högt, om man startar väl ändå dom klasserna man känner man klarar av, väl?
Jag har en liten storhäst, men jag klagar inte. Man får anpassa sig. en häst är en häst. man får träna på avstånd, gäller alla storlekar. stora som små.
Jag tycker det bara skulle bli jäkligt rörigt, eftersom galopperna skiljer sig väldigt mycket från häst till häst.
om dom små hästarna får de svårt med avstånden, kan man väl ta in det i omhoppningssvängarna som om dom vore b-ponnyer då.?
nej, behåll det som det är, det blir bäst så. tack för mig, hej!
Fundering..
Något jag länge tänkt på är det här med att klättra uppåt i klasserna på tävlingarna.
Dom som stannar kvar på samma höjd, och tar placeringar varenda gång.
Om det går bra o rundorna känns kanon, gång efter gång. är det inte roligt att utmana sig själv o hästen för lite högre svårighetsgrader då?
Förstår faktiskt inte poängen med att åka runt o slå alla andra som kämpar o kämpar på dom lokala tävlingarna, när man egentligen kan gå vidare på regional o högre.
Nån som håller med mig?
Om jag var i den sitsen så skulle jag nog klättra vidare. tillslut blir det ju faktiskt ingen match att åka o tävla.
Om jag var i den sitsen så skulle jag nog klättra vidare. tillslut blir det ju faktiskt ingen match att åka o tävla.
jag vet flera som håller på så eller har gjort. Kanske dom inte vill bli "en i mängden" med halvkassa resultat om dom klättrar uppåt? utan hålla sig kvar där nere o ta alla blågula rosetter..?
jag förstår inte poängen..
jag förstår inte poängen..
/M
Själva grejen med hästfolk...
Hästfolk kan vara en riktigt härlig folkgrupp, om man träffat rätt personer.
Tyvärr så finns det ju allt för många som, enligt dom själva, är så jäkla mycket bättre än alla andra.
Folk som älskar att trycka ner dom som det inte går lika bra för, folk som älskar att visa upp sitt ego.
Jag förstår inte grejen.
Tyvärr så finns det ju allt för många som, enligt dom själva, är så jäkla mycket bättre än alla andra.
Folk som älskar att trycka ner dom som det inte går lika bra för, folk som älskar att visa upp sitt ego.
Jag förstår inte grejen.
Vart hittar man glädjen i att snacka skit bakom ryggen på folk egentligen?
Varför ska man lägga energi på att sitta o snacka om hur fult hon/han rider, att hästen inte går i form eller att man har "billig" utrustning?
Blir så trött på hela grejen.
Man kan faktiskt glädjas åt andras framsteg och hitta inspiration i det istället för tvärtom.
Avundsjuka, kan det kanske kallas? I vissa fall, ja.
I den här sporten är det fullt med framsteg men även såklart motgångar. Hos alla ekipage!
Synd bara att dom som inte har det bästa självförtroendet blir nertryckta ännu mer.
Glädjs åt varandra! Hitta inspiration hos varandra.
Tänk vad mycket roligare det hade varit då.
Jag blir riktigt glad när jag ser nån på tävling som det går riktigt bra för, som man vet inte haft det så lätt alla gånger. Då är allt slit i sadeln värt varenda minut!
För vi har ju iallafall en sak gemensamt, hästarna som är våra bästa vänner.
Varför ska man lägga energi på att sitta o snacka om hur fult hon/han rider, att hästen inte går i form eller att man har "billig" utrustning?
Blir så trött på hela grejen.
Man kan faktiskt glädjas åt andras framsteg och hitta inspiration i det istället för tvärtom.
Avundsjuka, kan det kanske kallas? I vissa fall, ja.
I den här sporten är det fullt med framsteg men även såklart motgångar. Hos alla ekipage!
Synd bara att dom som inte har det bästa självförtroendet blir nertryckta ännu mer.
Glädjs åt varandra! Hitta inspiration hos varandra.
Tänk vad mycket roligare det hade varit då.
Jag blir riktigt glad när jag ser nån på tävling som det går riktigt bra för, som man vet inte haft det så lätt alla gånger. Då är allt slit i sadeln värt varenda minut!
För vi har ju iallafall en sak gemensamt, hästarna som är våra bästa vänner.
Vi tycker till om Hästfolk ..
Denna "folkgrupp" är väl ändå speciell. Då menar jag dom som är typiskt hästfolk.
Nått som tyvärr får en o tänka på mobbing, skitsnack bakom ryggen och att vara bäst, veta bäst.
bild från google.
Malin Tycker Till :
Jag förstår inte vad folk får ut av detta beteende. Varför lägga energi på att störa sig på andra. Är det inte bättre att sköta sig själv och vara glad för dom andras framgångar.
För mig är det inte populärt med folk som trycker ner andra ryttare med onödiga kommentarer. både till en personligen och bakom ryggen. det kan förstöra en människa något otroligt mycket. Ens självkänsla är bland det viktigaste man har, och för en del kan den vara väldigt lätt att krossa.
Ta hand om varandra, alla är lika mycket värda! oavsett om man står i ett stort eller litet stall, privatstall eller ridskola. Alla är där för att utvecklas och ha kul! Tänk på det..
Emelie tycker Till :
Ridsporten är lite utav en snobbsport. Det handlar mycket om prestige och man vill ju inte vara sämst. Många hästfolk tror verkligen att dom själv vet bäst. Dom ser ner på andra och kan inte ta kritik. När en diskussion uppstår så har dom alltid rätt. Jag tycker att det känns som att sånna hästfolk har tunnelseende. Och många gånger handlar det om bristande kunskap. Även om de låter som att dom har full koll på läget så har dom inte det alla gånger.
En bra människa kan ta kritik och ta vara på den, det handlar ju om att bli bättre eller hur? Det är ingen idee att ödsla energi att prata illa om folk. Det lär man barn att dom inte ska göra så då lär väl dom äldra också förstå det.. Stämingen i stallet ska vara god, hjälp varandra. Ta vara på gemenskapen, försök att lära utav andra. Svälj stoltheten och våga ta hjälp om man behöver. :) Det är inget fel i det.
Men vi ska inte dra alla över en kam. det finns trots allt riktiga stjärnor bland oss hästfolk, och tur är väl det! :) Alla är vi olika och folk kommer alltid att vara olika. Men man behöver inte vara dum, och vissa gånger kan det vara bättre att hålla tyst än å öppna mun och bevisa för alla hur dum man är.. ;)
Bilderna är från Google.
Ta hand om varandra och glädjs åt varandra!
Nått som tyvärr får en o tänka på mobbing, skitsnack bakom ryggen och att vara bäst, veta bäst.
bild från google.
Malin Tycker Till :
Jag förstår inte vad folk får ut av detta beteende. Varför lägga energi på att störa sig på andra. Är det inte bättre att sköta sig själv och vara glad för dom andras framgångar.
För mig är det inte populärt med folk som trycker ner andra ryttare med onödiga kommentarer. både till en personligen och bakom ryggen. det kan förstöra en människa något otroligt mycket. Ens självkänsla är bland det viktigaste man har, och för en del kan den vara väldigt lätt att krossa.
Ta hand om varandra, alla är lika mycket värda! oavsett om man står i ett stort eller litet stall, privatstall eller ridskola. Alla är där för att utvecklas och ha kul! Tänk på det..
Emelie tycker Till :
Ridsporten är lite utav en snobbsport. Det handlar mycket om prestige och man vill ju inte vara sämst. Många hästfolk tror verkligen att dom själv vet bäst. Dom ser ner på andra och kan inte ta kritik. När en diskussion uppstår så har dom alltid rätt. Jag tycker att det känns som att sånna hästfolk har tunnelseende. Och många gånger handlar det om bristande kunskap. Även om de låter som att dom har full koll på läget så har dom inte det alla gånger.
En bra människa kan ta kritik och ta vara på den, det handlar ju om att bli bättre eller hur? Det är ingen idee att ödsla energi att prata illa om folk. Det lär man barn att dom inte ska göra så då lär väl dom äldra också förstå det.. Stämingen i stallet ska vara god, hjälp varandra. Ta vara på gemenskapen, försök att lära utav andra. Svälj stoltheten och våga ta hjälp om man behöver. :) Det är inget fel i det.
Men vi ska inte dra alla över en kam. det finns trots allt riktiga stjärnor bland oss hästfolk, och tur är väl det! :) Alla är vi olika och folk kommer alltid att vara olika. Men man behöver inte vara dum, och vissa gånger kan det vara bättre att hålla tyst än å öppna mun och bevisa för alla hur dum man är.. ;)
Bilderna är från Google.
Ta hand om varandra och glädjs åt varandra!
Denna diskusion om ridtravare
Vi tycker till om diskusionen kring ridtravare, alltså varmblod som ridhästar.
( bild från google.se )
Emelie Tycker:
Det börjar bli väldigt tröttsamt om alla dessa diskusioner om ridtravare. En del är helt emot dom och en del är helt för dom. Jag är varken eller. Jag har några stycken som rider varmblod och tränar för mig. Dom tränar både hoppning och dressyr. Jag VET att dom kan bli superfina ridhästar och både hoppa och dressyra.
Men man ska ha klart för sig att det är mycket mera jobb med en sådan häst om man jämför med en "vanlig" ridhäst. Det har med exteriören att göra, inget annat. Travhästen är framavlad för att trava fort. Ridhästen är avlad för att ridas. Det krävs mycket träning och jobb (det gör det med alla hästar) men visst kan även ridtravarna bli bra ridhästar! Det är precis som en ridhäst med urusel exteriör har det också mycket kämpigare! Det är inget negativt riktat mot dom som har ridtravare, utan det är fakta.
En del som har ridtravare reagerar väldigt starkt och blir upprörda kring dessa diskusioner. Om vi vänder på steken och tänker oss att den som har ett halvblod känner sig kränkt av dom som har varmblod och deras åsikter. Det finns ju inte. Det är lie för mycket "synd om" dom som har ridtravare, får iallfall jag känslan av ibland att dom själva tycker. Det finns ingen som tycker synd om den där tjejen med det fina halvblodet om hon känenr sig kränkt. Så det kan man helt lägga ner, var glad över den hästen du har och lägg energin på dig själv och din häst istället. Oavsett vad du har för häst. Vi väljer alla själv! Vi har alla olika mål vi vill nå och därefter jobbar vi också.
Så snälla människor lägg ner dessa diskusioner om ridtravare. Låt dom som vill rida dom göra det! Det är inget fel i det. Jag tycker det är otroligt bra att det finns dom som vill rida dom. Tänk vad mycket travare som finns där ute som inte duger åt travet som kan bli bra ridhästar istället med mycket och riktigt utfört jobb. En stor eloge till dom som har jobbat sina ridtravare till att bli så fina ridhästar som vissa är.
Och det är väl ändå som med vilka andra hästar som helst. Alla tar sig inte upp till medelsvår nivå.
( bild från google.se)
Malin tycker:
Ett evigt hackande från både den ena och den andra.
Vet inte riktigt vart jag ska börja..
( bild från google.se )
Emelie Tycker:
Det börjar bli väldigt tröttsamt om alla dessa diskusioner om ridtravare. En del är helt emot dom och en del är helt för dom. Jag är varken eller. Jag har några stycken som rider varmblod och tränar för mig. Dom tränar både hoppning och dressyr. Jag VET att dom kan bli superfina ridhästar och både hoppa och dressyra.
Men man ska ha klart för sig att det är mycket mera jobb med en sådan häst om man jämför med en "vanlig" ridhäst. Det har med exteriören att göra, inget annat. Travhästen är framavlad för att trava fort. Ridhästen är avlad för att ridas. Det krävs mycket träning och jobb (det gör det med alla hästar) men visst kan även ridtravarna bli bra ridhästar! Det är precis som en ridhäst med urusel exteriör har det också mycket kämpigare! Det är inget negativt riktat mot dom som har ridtravare, utan det är fakta.
En del som har ridtravare reagerar väldigt starkt och blir upprörda kring dessa diskusioner. Om vi vänder på steken och tänker oss att den som har ett halvblod känner sig kränkt av dom som har varmblod och deras åsikter. Det finns ju inte. Det är lie för mycket "synd om" dom som har ridtravare, får iallfall jag känslan av ibland att dom själva tycker. Det finns ingen som tycker synd om den där tjejen med det fina halvblodet om hon känenr sig kränkt. Så det kan man helt lägga ner, var glad över den hästen du har och lägg energin på dig själv och din häst istället. Oavsett vad du har för häst. Vi väljer alla själv! Vi har alla olika mål vi vill nå och därefter jobbar vi också.
Så snälla människor lägg ner dessa diskusioner om ridtravare. Låt dom som vill rida dom göra det! Det är inget fel i det. Jag tycker det är otroligt bra att det finns dom som vill rida dom. Tänk vad mycket travare som finns där ute som inte duger åt travet som kan bli bra ridhästar istället med mycket och riktigt utfört jobb. En stor eloge till dom som har jobbat sina ridtravare till att bli så fina ridhästar som vissa är.
Och det är väl ändå som med vilka andra hästar som helst. Alla tar sig inte upp till medelsvår nivå.
( bild från google.se)
Malin tycker:
Ett evigt hackande från både den ena och den andra.
Vet inte riktigt vart jag ska börja..
Jag har ett kallblod (nu utlånad på foder), vilket alltså också är en fd travare.. Pigg i ridningen och hade sin "travar-trav" ibland. man fick jobba för o få nånting utav henne. det tog många månader innan hon kunde skritta när man red ut. innan var det bara tackt som gällde.
Det jag vill få fram, är att eftersom travaren varken är avlad eller tränad för ridning och allt som hör de till, så tar de ju självklart längre tid att lära om den till det. det krävs tålamod, men det går! Men det är mycket arbete som krävs.
Det vet ju varenda kotte att hästen inte är avlad för ridning, men det betyder inte att det inte går.
Jag vet många fina varmblod som rör sig vädligt fint och kan hoppa högt!
och jag kan tänka mig allt arbete bakom det. grymt bra jobbat!
Jag ser inte ner på folk som har ridtravare, alla är lika värda och har lika stor plats på denna planet.
Så varför inte hjälpa varandra, dela sina kunskaper istället för o hacka på varann och varandras hästraser.
Det jag vill få fram, är att eftersom travaren varken är avlad eller tränad för ridning och allt som hör de till, så tar de ju självklart längre tid att lära om den till det. det krävs tålamod, men det går! Men det är mycket arbete som krävs.
Det vet ju varenda kotte att hästen inte är avlad för ridning, men det betyder inte att det inte går.
Jag vet många fina varmblod som rör sig vädligt fint och kan hoppa högt!
och jag kan tänka mig allt arbete bakom det. grymt bra jobbat!
Jag ser inte ner på folk som har ridtravare, alla är lika värda och har lika stor plats på denna planet.
Så varför inte hjälpa varandra, dela sina kunskaper istället för o hacka på varann och varandras hästraser.
